Var tionde patient på en medicinsk klinik har hamnat där på grund av olämplig eller felaktig läkemedelsanvändning. En omfattande läkemedelsanvändning är förstås för många människor en nödvändighet som förbättrar livskvalitén och förlänger livet. Men det innebär också en ökad risk för att exempelvis hamna på akuten eller råka ut för en fallskada. Vi vet att många människor har frågor kring sin läkemedelsanvändning, särskilt den som står på många läkemedel samtidigt – vilket blir vanligare ju äldre man blir.
Det pågår ett arbete i hela vårdkedjan för att få till en så effektiv läkemedelsanvändning som möjligt, från den forskande läkemedelsindustrin, sjukvården till apoteksledet. Det lidande som felaktig och olämplig läkemedelsanvändning leder till för många patienter, liksom de uppemot 20 miljarder som detta kostar samhället varje år, borde dock leda till större eftertanke. Det är inte utan att man också kan misstänka att det uppstår en omfattande ojämlikhet mellan den patient som är påläst och engagerad – och den patient som inte kan eller orkar ta till sig den kunskap som finns.
För att öka hälsan, bidra till en bättre vård och öka jämlikheten måste man hitta nya och innovativa sätt att minska felaktig läkemedelsanvändning. Apotekens farmaceuter är de som sist träffar en patient, innan denne är hänvisad till att själv hantera sina läkemedel. Redan idag görs tusentals kontroller av riskfyllda interaktioner mellan de läkemedel kunden står på eller om det exempelvis förskrivits läkemedel till äldre som är olämpliga efter en viss ålder. Apotekens personal korrigerar varje år 850 000 felaktiga recept.
Frågan hur apotekspersonalens kompetens på bästa sätt ska tas tillvara för att förbättra läkemedelsanvändningen har dock förvandlats till vårdpolitikens blinda fläck – oavsett partifärg.
Nyligen meddelade sjukvårdsminister Gabriel Wikström att han tänker tillsätta en utredning för att ännu en gång se över apoteksmarknaden. För apoteken är det viktigt att historiska skiljaktigheter i synen på apoteken inte präglar den nuvarande regeringens hållning till en viktig del av vårdkedjan. De senaste årens utveckling har inneburit positiva förändringar så som fler apotek, bättre öppettider, en utveckling av tjänster och en mängd nya möjligheter till e-handel. En ny apoteksutredning måste få utgå från de behov som landets apotekskunder har och ha mandat att ompröva en del av den omfattande reglering som apoteken lever med – och som ibland hindrar oss från att bidra än mer till bättre läkemedelsanvändning, öka tillgängligheten till läkemedel och utveckla nya tjänster.
Den reglering som idag finns bestämmer allt från hur distributionen till apoteken fungerar, hur stor ersättning apoteken får för hanteringen av receptläkemedel och vilken rådgivning som kan ges inom ramen för vårt nuvarande uppdrag. Vi vet att det finns potential att öka jämlikheten i vården, förbättra läkemedelsanvändningen och säkra tillgängligheten till läkemedel. Den nya apoteksutredningen måste därför få i uppdrag att förutsättningslöst se över och komma med förslag om hur apotekens höga tillgänglighet och kompetens ska kunna användas bättre.
Johan Wallér, VD
Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening
Debattartikel publicerad i bland annat i Länstidningen Södertälje och VLT.