Apotek underutnyttjad resurs i vårdkedjan

Distriktsläkarföreningen skriver i ett inlägg i Dagens Samhälle om den Vitbok för framtidens apotek som Sveriges Apoteksförening presenterat. Ett i stora drag kritiskt inlägg, som präglas av en skeptisk syn på vad apotek och farmaci ytterligare kan bidra med i vårdkedjan. Det är synd.

Svensk vård gynnas inte av intressegrupper, vars ryggmärgsreaktion på alla goda idéer är att vara skeptiska till allt som innebär att ansvar och uppgifter inte längre exklusivt tillhör den egna gruppen. Om vi ska klara de utmaningar som vården står inför, med bristande tillgänglighet, stora pensionsavgångar och förändrade vårdmönster, är det mer naturligt att ha patienten och dess behov i centrum, snarare än specifika gruppers intressen.

Apoteken i Sverige är en underutnyttjad resurs i vårdkedjan. Distriktsläkarföreningen gör misstaget att avgränsa apotekens samhällsuppgift till en distribunal för läkemedel. Det är ett slöseri med resurser och kunskap. Inte minst kan det få negativa konsekvenser för patienterna och läkemedelsanvändningen.

Apotekens uppgift är så mycket mer än att hämta ett läkemedel på en hylla och ta betalt för det. Farmaceuterna ska säkerställa att förskrivarna har skrivit ut rätt läkemedel i rätt dos. Vi ställer frågor om hur patienten använder sitt läkemedel och hjälper dem att göra rätt. Farmaceuterna har stor kunskap kring hur läkemedel interagerar med varandra och när det är olämpligt med en viss kombination. De kan varna när läkemedel som inte passar för en viss åldersgrupp likväl förskrivits till en patient, vilket exempelvis händer för gruppen äldre patienter.

När det kommer till god läkemedelsanvändning spelar därför apotekens spetskompetens en stor roll, som skulle kunna öka. All personal i vårdkedjan kan inte ha samma kunskap om precis allt. Då gäller det att utnyttja kompetensen på rätt sätt, för patienternas bästa.

Det är lätt att kritisera apotek för att de erbjuder självtester och hälsokontroller. En sådan kritik träffar dock inte det faktum att medborgarna tycker att det är allt för svårt att komma i kontakt med vården. Samma medborgare blir också allt mer medvetna om sin hälsa och vill ha mer av fakta och möjligheter att ta eget ansvar, vilket måste ses som en positiv utveckling. Det går naturligtvis att hoppas på att primärvården ska få mer resurser och att personalen ska bli fler. Men så länge inte alla alltid och omedelbart kan komma i kontakt med primärvården för att få hjälp med ett test och få rådgivning om enklare åkommor, bör vårdgivarna välkomna att trycket på primärvården minskar när människor istället kan söka hjälp hos de betydligt mer lättillgängliga apoteken.

Alla apotek har som ambition att ha rätt läkemedel i lager när patienten kommer för att hämta det. Det ligger i den konkurrensutsatta marknadens natur. Det finns dock inte något apotek i hela landet som kan ha alla produkter inom förmånen ständigt på lager. Det skulle leda till extremt stora samhällsförluster i form av kassering av läkemedel som aldrig efterfrågats, eftersom de är sällsynta och inte förskrivs särskilt ofta. Det tror vi att även Distriktsläkarföreningen förstår och håller med om. Idag finns ett förskrivet läkemedel inne i drygt 90 procent av fallen när en kund kommer för att hämta det på ett apotek. Det är ungefär på samma nivå som det varit under årtionden.

Det gäller för oss alla att ha ett medborgarperspektiv när vi tittar på vad som händer i vårdkedjan. Distriktsläkarföreningen håller med apoteksbranschen om att systemet med att byta läkemedel till den kopia som för tillfället är billigast har stora negativa konsekvenser för patienterna och läkemedelsanvändningen. En generisk förskrivning, som artikelförfattarna förespråkar löser dock långtifrån hela problematiken

Läkemedelsprodukterna som byts ut kommer fortsatt ha olika namn, förpackningar, färg och form. Patienternas frågor kommer i ögonblicket de ska använda sitt läkemedel inte bli färre och risken för felmedicinering kommer fortsatt vara hög. Dagens statliga system kommer med införd generisk förskrivning inte på något sätt påverkas vad gäller apotekens möjligheter att ha rätt läkemedel på hyllan när kunden kommer för att hämta ut sitt recept. Det är därför som utbytessystemet måste ses över genom hela kedjan, inte bara vid förskrivningstillfället.

Vi är ändå relativt säkra på att Distriktsläkarföreningens medlemmar kan vittna om hur apotekens farmaceuter ofta har kontakt med förskrivarna för att diskutera lämpligheten i vissa förskrivningar, rätta doser eller diskutera alternativa läkemedelsprodukter. Det är ett samarbete mellan förskrivare och apotekens farmaceuter som är nödvändigt och bra för patienten och vårdens resultat. Som företrädare för apoteken vill vi se samarbetet växa.

Det gäller läkemedelsrådgivning och läkemedelsgenomgångar. Det gäller också möjligheten att erbjuda hälsosamtal, olika former av tester, stödprogram för att säkerställa god läkemedelsanvändning där man vet att patienter har svårigheter att rätt använda medicinerna, stöd i folkhälsorelaterade frågor som rökavvänjning och viktminskning.

Alla i vårdkedjan kan inte göra allt. Apoteken kan dock göra mer. Det är vår enkla poäng. En poäng som bör diskuteras bredare och oftare än idag bland politiker, tjänstemän, apotek och vårdpersonal. En poäng som förtjänar ett bättre öde än att avfärdas som en partsinlaga.

Johan Wallér
Henrik G Ehrenberg

Sveriges Apoteksförening

Publicerad i Dagens Samhälle