Posts Tagged ‘läkemedelspriser’

Apoteken går kraftigt back på hanteringen av receptläkemedel

8 maj 2015

Läkemedel är en central del av den moderna hälso- och sjukvården och utgör runt 60 procent av vårdens terapiåtgärder. Forskning, utveckling, tillverkning, läkarnas behandling, patientens erfarenheter och apotekspersonalens läkemedelsexpertis utgör en kunskapskedja som leder till bättre hälsa för landets patienter.

En stor del av läkemedelsbehandlingen ansvarar patienten själv för, vilket kräver en patientsäker och fungerande rådgivning. Patienten ska veta hur och när läkemedlet ska tas, förstå om läkemedlet får önskad effekt och hålla koll på eventuella biverkningar. Den självklara kunskapsbasen – och för all del även kontrollstationen – är apoteken och dess farmaceuter. Vi träffar patienterna mycket oftare än övriga delar av vården. Förutom att säkerställa att man får rätt läkemedel i rätt dos med sig hem, har apotekens farmaceuter möjlighet att säkerställa att patienten vet hur läkemedlet ska användas för bästa resultat och resonera om dess effekter.

Vi vet också att felaktig läkemedelsanvändning kostar runt 20 miljarder kronor per år och leder till onödigt lidande. Från samhällets sida finns ett stort behov av att förbättra läkemedelsanvändningen och ha en säker och god tillgänglighet.
Till detta bidrar varje dag personalen på Sveriges apotek.

Av allt som apoteken erbjuder i form av läkemedel, rådgivning, egenvård och handelsvaror, står receptläkemedlen för i genomsnitt 75 procent av omsättningen. Det är ett samhällsuppdrag som både apoteken och dess personal värnar och vill se utvecklas.

Apoteksmarknaden är visserligen omreglerad, men långt ifrån oreglerad. För receptläkemedel är både inköpspris och försäljningspris reglerat och distributionen sker med förutsättningar som gör den svår att utveckla. Lagar styr i detalj hur verksamheten ska se ut.
Sett från den samhällsnytta apoteken producerar och de krav som staten ställer, är det rimligt att marginalen på receptläkemedel också ger apoteken betalt för sin insats. Så är det dessvärre inte, vilket i förlängningen är ett hot mot en välfungerande apoteksverksamhet.

Apoteksaktörerna har de senaste fyra åren netto öppnat nästan 400 nya apotek, ökat öppettiderna motsvarande ytterligare 330 apotek, har 175 procent fler söndagsöppna apotek, en gemensam lagerstatusfunktion och ett utökat antal tjänster. Apotekens statligt reglerade ersättning, handelsmarginalen, har dock realt urholkats sedan 2009. Samtidigt har löner, hyreskostnader med mera gått upp. Ekonomin urholkas också av prissänkningar på läkemedel, överflyttning av receptfria produkter till dagligvaruhandeln och mer av landstingsupphandlingar av öppenvårdsartiklar, där apoteken mister roll i hanteringen av exempelvis stomiprodukter, nutritionsvaror och diabeteshjälpmedel. Det senaste året har även möjligheterna till parallellhandel försämrats kraftigt.

Apoteksbranschen har nyligen gjort en genomlysning av hur mycket den totala hanteringen av och rådgivningen kring receptläkemedel kostar. Resultatet är att apoteken går kraftigt back för varje receptläkemedel som expedieras till patient.

Att hanteringen av receptläkemedel inte ger några överskott har länge varit känt, men nu finns alltså konkreta beräkningar på hur stora underskotten är. I genomsnitt täcker handelsmarginalen bara 88 procent av kostnaderna.
Det finns också stora skillnader mellan apotek. De större kedjorna har i genomsnitt en kostnadstäckning på runt 90 procent, medan den för de mellanstora kedjorna i genomsnitt bara är 78 procent.

I praktiken betyder det att apoteken måste täcka upp till 22 procent av kostnaderna för att expediera ett receptläkemedel genom att sälja andra produkter. Att kunderna köper receptfria läkemedel och exempelvis tandkräm, hudvårds- och egenvårdsprodukter samtidigt som de hämtar sina receptläkemedel har alltså en helt avgörande betydelse för att det hittills varit möjligt att ha en bra läkemedelshantering och kunna ge bra rådgivning kring läkemedelsanvändning.

Det samhällsuppdrag apoteken har måste stå på egna ekonomiska ben. Det gör det alltså inte.

Apoteken ska förstås precis som alla andra aktörer i vårdkedjan ständigt söka effektiviseringar. Så sker också. Men det finns en gräns för vad apoteken kan åstadkomma när den totala hanteringen av receptläkemedel är en ekonomisk förlust samtidigt som alla lagreglerade krav kvarstår. Vi vill inte se en utveckling där tillgängligheten försämras, kompetensen hos personalen urholkas, apotek stängs, öppettiderna minskas och varor börjar säljas som hittills inte bedömts höra hemma på ett apotek. I förlängningen kommer en sådan utveckling att försämra förutsättningarna för en fungerande läkemedelsanvändning.

Den statliga regleringen måste vara rimlig och påverka apotekens verksamhet i rätt riktning. Genom ersättningen för recepthanteringen styr staten vilken typ av apotek Sverige har och vad vi kan bidra med i vårdkedjan generellt och för bättre läkemedelsanvändning specifikt. Ett bestående underskott i recepthanteringen påverkar på sikt personalens möjlighet att göra ett bra jobb och leder till att en väldigt viktig kompetens i vårdkedjan inte används optimalt. Ingen vill se en yrkesroll som urholkas så mycket att den inte längre kan bidra till bättre läkemedelsanvändning och hälsa – och därmed tappar relevans och attraktionskraft. Det vore inte bara en olycklig utveckling för apoteken och dess personal, utan i allra högsta grad också för landets patienter.

Alla inser det ohållbara i att läkemedelshanteringen och arbetet för en bättre läkemedelsanvändning går med underskott. I dag måste apoteken dra in uppemot 700 miljoner kronor i vinst på andra varor än receptläkemedlen, enbart för att täcka hanteringskostnaderna för receptläkemedlen.

Hanteringen av receptläkemedel är inte – och ska inte vara – en marknad vilken som helst. Här är det i stället fråga om ett samhällsuppdrag där det behövs trygga och rimliga ekonomiska grundförutsättningar för att möta vårdens och patienternas behov. Just därför måste apoteken få betalt för recepthanteringen.

Politiker och myndigheter har ett ansvar för att det i framtiden går att bedriva en vårdorienterad, utvecklande och tillgänglig apoteksverksamhet i Sverige. Idag kan Sverige vara mycket stolt över den apoteksverksamhet som finns. Personalen som arbetar på apotek är experter på läkemedel och egenvård och utför dagligen tjänster som gör Sverige friskare. Apoteken är både första och sista länken i vårdkedjan. Ge apoteken förutsättningar att inte bara upprätthålla den nivån, utan också utveckla den.

Carina Jansson
Unionen Farmaci & Hälsa

Johan Wallér
Sveriges Apoteksförening

Publicerad i Dagens Samhälle.

Ingen ekonomisk glädjeyra för apoteken

30 april 2015

HUI har noterat att apoteksbranschen hade en kraftigt ökad omsättning enligt SCB:s detaljhandelsindex i mars 2015. Sveriges Apoteksförenings chefsekonom Johan Davidson kommenterar siffrorna:

– Det är glädjande att försäljningsvärdet ökar efter att ha utvecklats mycket blygsamt i flera år. Men bilden behöver kompletteras, eftersom HUI:s förklaringar till den ökade omsättningen förefaller byggd på rena gissningar. I går nämndes till exempel konsolidering och nyetableringar som förklaringar till ”tillväxten”, och i dag pratar man om utökat sortiment, nyetableringar och att ”till viss del kan höjda priser på en del läkemedelsvaror också vara en förklaring till den ökade försäljningen”.

– Faktum är att de senaste månadernas ökade omsättning (värde) till absoluta huvuddelen beror på att det förskrivs dyrare läkemedel. I viss mån bidrar också försäljningen av handelsvaror. Antalet försålda läkemedel och andra varor (volymen) ökar dock inte alls på samma sätt. Om man tittar närmare på jämförelsen mellan mars 2015 och mars 2014, så påverkas den av att det var en försäljningsvardag extra i mars 2015. Med detta beaktat var den totala volymen (antal) varor nästan oförändrad, +0,6 procent, i mars 2015 jämfört med samma månad förra året.

– HUI:s gissningar om konsolidering och nyetableringar har därför mycket lite med verkligheten att göra. Antalet apotek ökade med mindre än 2 procent det senaste året. Det säger sig självt att detta inte kan förklara de omsättningstal som framgår av SCB:s detaljhandelsstatistik. Det är också viktigt att notera att apotekens nettointäkter tyvärr inte förändras i närheten av samma takt som läkemedelspriserna ökar.

För mer information, kontakta:
Johan Davidson, chefsekonom
johan.davidson@sverigesapoteksforening.se
076-174 44 58

Välkommen möjlighet till utbyte

2 mars 2015

– Äntligen ska Sveriges patienter få möjlighet att byta förskrivna läkemedel som inte är statligt subventionerade. Det förslag som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) idag presenterar skulle innebära att patienter med exempelvis potenshöjande läkemedel eller p-piller i framtiden ska kunna byta från ett dyrare till ett billigare likvärdigt alternativ. Förslaget innebär också att den som haft oturen att få ett läkemedel utan subvention förskrivet – trots att det finns alternativ inom förmånssystemet – ska kunna byta till det läkemedel som är subventionerat. Detta är förslag som apoteken drivit under lång tid och som nu kan bli verklighet. Jag hoppas att regeringen nu skyndsamt gör de förändringar av regelverken som behövs. Det säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening i en kommentar.

De förslag TLV idag presenterat grundar sig i en oro för att patienter riskerar att få betala onödigt mycket för sina läkemedel. Läkemedel som inte ingår i förmånssystemet har fri prissättning, samtidigt som dagens regelverk förbjuder apoteken att byta förskrivna läkemedel till likvärdiga produkter som kan ha ett lägre pris. Detta trots att Läkemedelsverket bedömt dem som utbytbara och att många recept skrivs på den vara som är dyrast bland alternativen.

– Om möjlighet till byte utanför och in i förmånssystemet blir tillåtet kommer det att gynna patienterna och det kommer att bli en prispress nedåt när de förstår att de kan göra ett val mellan olika produkter med olika pris. En del kanske vill behålla det dyrare läkemedlet, men i och med TLV:s förslag skapas en konkurrens som hittills delvis uteblivit vilket är positivt för kunderna. Dessutom gör förslaget att det blir enklare för apotek att hålla lager samt ger en högre direktexpedieringsgrad till gagn för kunderna, menar Robert Svanström.

Medan Sveriges Apoteksförening välkomnar förslaget om utbyte är apoteksbranschen desto mer kritisk mot förslaget att införa en statlig prisdatabas för läkemedel utanför förmånen.

– Utbytesreformen kommer att åtgärda alla de problem som finns med dagens regelverk. Att ovanpå det lägga ett byråkratiskt system där staten detaljreglerar på ett område som staten redan bestämt ska vara oreglerat ter sig oproportionerligt och orimligt. Med bytet kommer patienterna tillsammans med apoteken att lösa dagens problem. Det säger Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg på Sveriges Apoteksförening i en kommentar.

– TLV konstaterar att det inte skulle vara möjlighet att lägga till prisinformation i den lagerstatustjänst som branschen idag tillhandahåller via fass.se och sverigesapotek.se. En sådan lösning har fått tummen ned från Konkurrensverket. Det verkar då helt orimligt att staten genom en egen lösning, med öppna data, skulle kunna göra det som branschen är förbjuden att göra av konkurrensskäl, säger Henrik G Ehrenberg.

–Jag hoppas att Socialdepartementet ska se att den nya möjligheten till utbyte är en tillräcklig åtgärd, som lämnar makten i patienternas händer och som inte innebär ytterligare byråkrati och regelverk i en redan överreglerad verksamhet, avslutar Henrik G Ehrenberg.

För mer information:
Robert Svanström, 070-521 12 56
robert.svanstrom@sverigesapoteksforening.se

Henrik G Ehrenberg, 070-770 11 40
henrik.ehrenberg@sverigesapoteksforening.se

Smartare regler sätter press på priser

1 oktober 2014

TLV presenterade 1 oktober en första rapport om läkemedel som inte ingår i förmånssystemet – och som således i slutänden inte betalas av staten – utan av landsting eller enskilda patienter. Frågan har aktualiserats eftersom det blivit allt vanligare att läkemedel inte kommer in i förmånssystemet, alternativt lämnar det. Ett sådant tydligt exempel fick vi under våren 2014 när läkemedelstillverkaren Meda valde att dra tillbaka en penicillinprodukt för barn ur förmånssystemet.

Sveriges Apoteksförening välkomnar TLV:s översyn. Av den första rapporten kan man konstatera att nästan inga av de problem som beskrivs genereras hos apoteken. Snarare stärks bilden av hur statlig överreglering gör det svårt för både patienter, förskrivare och apotek.

Hur man än vänder och vrider på saken kommer man aldrig runt grundfrågan: Vilka läkemedel är det som ska ingå i förmånssystemet och därmed till stor del finansieras via skattsedeln? Det rimliga är förstås att när staten drar sig tillbaka och bedömer att ett läkemedel inte är värt en subvention, bör staten inte heller i onödan reglera hanteringen av dessa läkemedel, vare sig det gäller priser, prisinformation eller pålagor på apotek, patienter och förskrivare.

Av TLV:s rapport kan man dra slutsatsen att väldigt många av de problem som beskrivs skulle lösas om staten lyfte förbudet för apoteken att byta en förskriven läkemedelsprodukt till en likvärdig. Ett förbud som ingen hittills riktigt har kunnat förklara bakgrunden till – och som i praktiken hindrar apoteken från att hjälpa patienterna att få lägre priser för läkemedel utanför förmånssystemet. Regelverket hindrar alltså effektivt priskonkurrens.

Det enda rimliga är att TLV och Läkemedelsverket omedelbart vänder sig till regeringen och reder ut hur detta bytesförbud kan hävas. Vi hävdar bestämt att det räcker med att Läkemedelsverket ändrar i sina föreskrifter, men om myndigheten själv anser att det krävs en lagändring måste en sådan komma till stånd så fort som möjligt. Vi ser inga som helst orsaker till att myndigheterna ska sitta passiva i denna fråga, som har stor betydelse för patienternas möjlighet att få rätt pris på de läkemedel som är utanför förmånen. Får apoteken byta, uppstår en valmöjlighet för patienten, och en prispress på läkemedlen.

Apoteken har under våren kommit överens om att priserna för läkemedelsvaror utanför förmånen ska publiceras på respektive apoteks hemsida. (Tidigare kunde man i vissa fall som kund vara hänvisad till att fråga om pris i butik eller via telefon.) Arbetet med att publicera priserna kommer att vara klart under året. Därmed är ännu ett problem som beskrivs undanröjt.

De övriga problem som TLV beskriver; svag priskonkurrens, svårigheter för förskrivaren och patienten att veta huruvida ett läkemedel ingår i förmånen eller inte, svårigheten för förskrivare att veta vad ett läkemedel kostar, äldres relativt sett lägre användning av internet, landstingens förmåga att följa upp sina kostnader för läkemedel utan förmån med mera, är alla problem som har med informationsöverföring och bristande IT-stöd att göra.

Apoteken tillhandahåller prisinformation. Apoteken har erbjudit IT-lösningar för att förbättra landstingens information kring sina kostnader. Apoteken fakturerar landstingen för smittskyddsläkemedel enligt TLV:s fastställda priser. Apoteken erbjuder en möjlighet till prispress på läkemedel utanför förmånen – om myndigheterna bara ser till att häva gällande bytesförbud. TLV ger information om vilka läkemedel som går in i och ut ur förmånen.

Den självklara slutsatsen blir därför: Reglera mindre och smartare. Och ha en förväntan på att förskrivar- och beslutsstöd i vården använder den information som är tillgänglig.

Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening

Apotek bidrar till bättre prisinformation

23 maj 2014

Alla apotek som är anslutna till Sveriges Apoteksförening ska bidra till en bra information om priser på läkemedel som är utanför det statliga förmånssystemet. Det är innebörden av en rekommendation som föreningens styrelse fattade beslut om på sitt senaste sammanträde.

Den stora majoriteten av alla läkemedel som skrivs ut på recept ingår i det statliga förmånssystemet och är därmed också föremål för statlig prisreglering. Alla förmånsläkemedel kostar lika mycket på samtliga apotek i landet.

Vissa läkemedel, exempelvis potensläkemedel och vissa p-piller, är dock utanför förmånssystemet, vilket innebär att det är fri prissättning. Under senare år har det blivit vanligare att läkemedelsbolag själva väljer att ta ett läkemedel ur förmånssystemet, vilket har skapat en ny situation för en del av kunderna. Samtidigt har stora läkemedel som varit utanför förmånen förlorat sitt patent, vilket innebär att det numera finns billigare alternativ.

De flesta apotek har sedan tidigare haft prisinformation lättillgänglig via webben också för de läkemedel där det är fri prissättning. Att antalet sådana läkemedel under kort tid har ökat (bland annat som en följd av att läkemedel lämnat förmånen, att patent gått ut och att landstingen ändrat sina subventionsbeslut för p-piller) innebär också att behovet av prisinformation har ökat.

En enig styrelse för Sveriges Apoteksförening har därför fattat beslut om att rekommendera samtliga apotek att publicera priser på receptläkemedel utanför förmånen via sina webbplatser. De apotek som hittills gett prisinformation via apoteksbutiken och telefon, kommer därför så snart som möjligt att komplettera sin information via sina webbplatser.

Rekommendationen förenklar också för tredje part som vill göra prisjämförelser.

En annan aspekt av förändringarna kring förmånssystemet är att apoteken är förbjudna att hjälpa landets patienter genom att byta ett läkemedel som är angivet på receptet – men utanför förmånssystemet – mot en likvärdig produkt, exempelvis för att kunden vill ha en billigare vara. Sveriges Apoteksförening har under flera år framfört att det rimliga vore att förbudet mot att byta läkemedel på apotek bör tas bort.

För mer information:
Henrik G Ehrenberg
070-770 11 40
henrik.ehrenberg@sverigesapoteksforening.se

Kontakt:
+46 70 239 16 06

E-post:
info@sverigesapoteksforening.se

Besöksadress:
Regeringsgatan 60 B
111 56 Stockholm