Flytta ansvaret för distribution av läkemedel till apoteken

2 oktober 2014

För en tid sedan ville en apotekschef att Läkemedelsverket skulle uttala sig om rimligheten i att läkemedel med allt för kort hållbarhet levereras till apotek.
I sin anmälan till Läkemedelsverket tog apotekschefen ett exempel där apoteket fick ett läkemedel i början av september med hållbarhet till december. Som svar på varför distributören levererat varor med för kort hållbarhet hänvisades till att tillverkaren begärt att läkemedlet skulle köras ut till apoteket. Det var således inget olycksfall i arbetet.

Läkemedelsverket kommenterar detta med att det inte finns något lagstöd att ställa krav på hållbarhet, varför verket inte kan göra något åt saken. Istället rekommenderar verket att apoteken i avtal med distributören ska reglera hållbarhetstider. Läkemedelsverket hade lika gärna kunnat svara att det inga lagar finns, och att ingen därför är intresserad av att lösa problemet. Vi tycker det är synd att verket inte hittar vägar att ge större tyngd åt den existerande GDP:n (Good Distribution Practice), där det tydligt framgår att varor ska levereras med tillräcklig hållbarhet.

Svaret från Läkemedelsverket visar på en bristande insikt om hur apoteksmarknaden fungerar och blir ytterligare ett exempel på hur en överreglerad marknad leder till sämre kvalitet för landets patienter.

Bakgrunden är att apotek allt för ofta får leveranser av läkemedel där hållbarhetsdatumet är kortare än förbrukningstiden. Om apotekens farmaceuter ska ta det ansvar som följer med legitimationen och de riktlinjer för god apotekssed som branschen slagit fast kan sådana läkemedelsförpackningar inte expedieras och lämnas till kunden. Att detta är ett reellt problem bekräftas av att regeringen nyligen ändrade lagen så att den som vill vara med och slåss om att bli periodens vara måste garantera att man kan leverera läkemedel under hela perioden och med tillräcklig hållbarhet.

Att förbättra villkoren för distributionen av läkemedel till apotek är något som apoteken ständigt försöker åstadkomma. Framgången har hittills varit begränsad.

I två år har alla apotek samfällt begärt att distributörerna inom ramen för nuvarande ordning ska säkerställa leveranser till apoteken under jul- och nyårshelgerna så att det inte uppstår läkemedelsbrist när helgdagarna är många – samtidigt som apotek idag har öppet både jul- och nyårsafton. Resultat: Kalla handen.

I debatten om hur 24-timmarsregeln fungerar i praktiken har apoteken påtalat att det är distributörerna som avgör när på dygnet möjligheten för läkemedelsbeställningar går ut och när leverans sker till apotek. De som har synpunkter möts av kalla handen.
Apoteken har inte en i vanlig mening affärsrelation till distributörerna. Det är tillverkarna av läkemedel som har denna affärsrelation, vilket ovanstående till Läkemedelsverket anmälda exempel tydligt illustrerar: ”Tillverkaren har begärt att läkemedlet med kort hållbarhetstid ska köras ut”.

Det finns inga incitament för distributörerna att anpassa sin verksamhet till apotekens önskemål. Orsaken är följande:
För att få tillstånd av Läkemedelsverket att öppna ett apotek, måste den som ansöker visa att man har ett underskrivet distributionsavtal. I det läget har apoteket ingen som helst förhandlingskraft. Antingen accepterar man distributörens villkor – eller så får man inte öppna sitt apotek.

Inga skulle vara gladare för en förändring av detta än just apoteken – som från ett tillgänglighets- och kundperspektiv har ett stort intresse av att kunna styra sin egen varuförsörjning.

Men för att apoteken ska kunna ställa krav på distributören måste regelverket i praktiken tillåta apoteken att ställa krav. Exempelvis genom att ändra Läkemedelsverkets föreskrifter eller betydligt minska regelkrånglet genom att ändra lagstiftningen så att ansvaret för distribution flyttas från läkemedelstillverkarna till apoteken.

Johan Wallér, VD
Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening

Publicerad i Dagens Apotek.