Apoteksbranschen i överenskommelse om Läkemedelsförsäkringen

13 mars 2013

Från och med nu kommer alla apotek anslutna till Sveriges Apoteksförening avstå från att ingå avtal med parallellimportörer av läkemedel som inte är med i den svenska Läkemedelsförsäkringen. Detta är innebörden av den branschöverenskommelse som slutits.

- Apoteksaktörerna har möjlighet att ställa mer långtgående krav än staten när vi förhandlar med läkemedelsbolagen. Att en del av de läkemedel som säljs i Sverige inte ingår i Läkemedelsförsäkringen har varit ett kvalitetsproblem som apoteken varit obekväma med. Det är därför vi i apoteksbranschen aktivt gör allt vad vi kan för att begränsa försäljningen av läkemedel utanför Läkemedelsförsäkringen, säger Johan Wallér, VD för Sveriges Apoteksförening.

Från apotekens sida har man avvaktat en eventuell statlig reglering av Läkemedelsförsäkringens omfattning, eftersom det är ett generellt regleringsproblem, som de senaste åren framför allt berört försäljning av läkemedelskopior inom ramen för generikasystemet. I samband med att den sittande Läkemedels- och apoteksutredningen gått igenom vilka läkemedel som säljs utan att omfattas av den svenska Läkemedelsförsäkringen uppmärksammades apoteksbranschen på att det funnits ett begränsat antal produkter som parallellimporterats utan att omfattas av försäkringen.

2012 såldes totalt 83 miljoner läkemedelsförpackningar i Sverige. Inom ramen för det av lag reglerade generikasystemet byttes drygt 2 miljoner förpackningar till en vara som stod utanför försäkringen. Lite färre än 160 000 förpackningar – som var föremål för utbyte på apotek – var parallellimporterade produkter som stod utanför försäkringen.

Branschen kan idag inte säga hur många av dessa 160 000 parallellimporterade förpackningar som såldes på apotek för att det saknades alternativ. Under 2012 hade exempelvis AstraZeneca leveransproblem, varpå apoteken tvingades ta hem den parallellimporterade produkt som fanns tillgänglig. Denna stod utanför försäkringen. Apoteken har enligt lag skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel.

- De apoteksaktörer jag talat med ställer redan idag krav på parallellimportörerna att de ska vara med i Läkemedelsförsäkringen. Men för att det inte ska finnas några som helst tvivel om vad apoteksbranschen vill när det gäller Läkemedelsförsäkringen, och för att visa att branschen kan ta ett ansvar som går utöver det som staten kan kräva, har vi nu slutit en branschöverenskommelse som innebär att ingen apoteksaktör aktivt ska bidra till att läkemedel utanför Läkemedelsförsäkringen säljs i Sverige, säger Johan Wallér.

- Det handlar om farmaceutisk kvalitet och förtroende för branschen. Genom att ingå en branschöverenskommelse bidrar apoteken till att öka förtroendet för läkemedel som terapiform och till att öka likvärdigheten i det försäkringsskydd som apotekens kunder därigenom får, säger Johan Wallér.

Branschöverenskommelsen innebär följande:
- Undertecknande företag åtar sig att vid ingående av avtal med företag som parallellimporterar läkemedel kräva att företaget och dess produkter omfattas av den svenska Läkemedelsförsäkringen (LFF Service AB:s Läkemedelsförsäkring).

- Då apoteken har skyldighet att tillhandahålla läkemedel som finns tillgängliga på den svenska marknaden och förskrivs undantar överenskommelsen de fall där alternativ saknas. Överenskommelsen omfattar inte produkter som apoteken enligt lag är tvingade att tillhandahålla genom det statliga generikasystemet (periodens vara).

- Apoteken åtar sig att genom branschorganisationen Sveriges Apoteksförening påtala för leverantörer som står utanför försäkringen att det är önskvärt att de går med.

För ytterligare information eller frågor, kontakta;
Henrik G Ehrenberg
henrik.ehrenberg@sverigesapoteksforening.se
070-770 11 40

Apoteken kan avlasta primärvården

11 mars 2013

Sveriges Apoteksförening har idag tillsammans med Lena Hallengren, riksdagsledamot från Kalmar och vice ordförande i Riksdagens Socialutskott, besökt apotek i Kalmar för att se hur den tre år gamla apoteksmarknaden utvecklas. Besöket genomfördes tillsammans med apotekschefen Michael Nilsson (Kronans Droghandel i Kalmar) och apoteksägare Ann-Sofi Stablum (Apoteksgruppen i Färjestaden).

- Ingen annan aktör i vårdkedjan träffar lika många patienter som apoteken. Hos oss jobbar landets läkemedelsexperter och vi ger rådgivning om vård, hälsa och välbefinnande. Om den resursen användes bättre än idag skulle det vara ett betydande steg framåt i att skapa bättre patientsäkerhet och förbättra livskvalitén för väldigt många. Vi är redo att anta uppgiften och hoppas att riksdag, regering och landsting är redo att ge oss den, säger Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteksförening.

Tack vare omregleringen har tillgängligheten till apotek och apotekstjänster ökat dramatiskt. Apoteken i Sverige har en unik specialistkunskap kring läkemedel – hur de påverkar kroppen och hur olika läkemedel fungerar tillsammans. När en patient använder flera läkemedel samtidigt kan de slå ut effekten av varandra och orsaka allvarliga biverkningar eller skador. Särskilt känslig är frågan när det kommer till de äldre som på grund av många olika sjukdomar också är beroende av flera olika läkemedel. Felaktig läkemedelsanvändning innebär onödigt lidande för den enskilde och kostar samhället mellan 10-20 miljarder kronor per år.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar i en allt äldre befolkning, färre förvärvsarbetande och färre som arbetar i vården. Om samhället ska klara denna utmaning måste alla resurser användas bättre, även läkemedelsspecialisterna och hälsorådgivarna som idag arbetar på landets apotek. Apoteken kan förbättra läkemedelsanvändningen och avlasta primärvården.

En av utmaningarna för att ytterligare stärka både tillgängligheten till läkemedel och patientsäkerheten kretsar kring frågan om läkemedelskopior – så kallad generika. Säkerhetsproblemen är idag stora genom att patienter ständigt tvingas byta läkemedel, samtidigt som det är svårt för apoteken att hålla vissa läkemedel i lager. Särskilt problematiskt blir det för äldre personer i behov av ett stort antal läkemedel.

- Tyvärr har vi idag en stelbent modell för utbyten av originalläkemedel mot billiga kopior. Detta är ett stort hot mot patientsäkerheten och hindrar apoteken från att göra ett ännu bättre jobb. Apoteken kan och vill, men får idag inte åtgärda detta på grund av gällande regelverk, säger Johan Wallér.

Idag bestämmer statliga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) på månadsbasis vilka läkemedelskopior apoteken ska sälja. Det innebär att över 1 000 olika läkemedelsgrupper byts ut varje månad, samtidigt, på samtliga apotek i hela landet. Systemet leder till stora logistiska problem, vilket är en stor bidragande orsak till de problem som ibland finns med tillgänglighet, eftersom leverantören inte säkert har läkemedel tillgängliga när de utses till månadens vara, samtidigt som apoteken inte kan sitta på lager av läkemedel som de inte vet om de kan sälja inom ett par veckor. Utbytessystemet lämnar dessutom apoteken helt utan verktyg för att påverka leveranser och lagerhållning.

- Att ofta byta utseende på preparat medför en sämre patientsäkerhet. Det är förvirrande för patienterna att färg och form, namn och förpackning byts ut varje månad. Ett stort antal patienter felmedicinerar på grund av det generiska utbytet. Felmedicineringen är en effekt av dagens utbytessystem för generika – där patienten till slut har en uppsjö av flaskor, burkar och kartonger i medicinskåpet. Detta resulterar i att många inte tar sin medicin som man ska eller tar fel tabletter i fel dos.

- Att byta dyra original mot billigare läkemedel är i sig bra. Det sparar stora pengar åt skattebetalarna. Det skulle dock kunna göras på ett sätt som innebär en besparing för samhället samtidigt som det ökar patientnyttan och säkerställer god tillgänglighet. Apoteken är beredda att ta ansvar för att öka patientsäkerheten. Riksdag, regering och ansvariga myndigheter måste nu ta sitt ansvar, sätta sig ner och diskutera med apoteksbolagen för att komma framåt, avslutar Johan Wallér.

Fakta om apotekssituationen i Kalmar län
- Antalet apotek har gått från 29 stycken före omregleringen till dagens 37, vilket motsvarar en ökning på runt 28 procent.
- Antalet invånare per apotek är bland det lägsta i landet, med 6 300 invånare per apotek, att jämföra med rikets genomsnitt på runt 7 400 invånare per apotek.
- För närvarande finns det sju olika apoteksaktörer i Kalmar län. Dessa är:
Apoteket AB
Apotek Hjärtat
Vårdapoteket
Apotekgruppen
Kronans Droghandel
DocMorris
Vetap

Fakta om apoteksmarknaden efter omregleringen
- Det fanns vid årsskiftet 345 fler apotek än före omregleringen.
- Öppethållandet har gått från i genomsnitt 42 timmar/vecka till 53 timmar/vecka, en ökning som utöver tillkomsten av nya apotek motsvarar öppethållandet hos 330 ”gamla” apotek. Sett till öppethållande har alltså omregleringen lett till motsvarande ca 775 ”nya apotek”, om man jämför med det genomsnittliga öppethållandet per apotek före omregleringen. Det totala öppethållandet har ökat med 73 procent jämfört med före omregleringen.
- Nya apotek har öppnat över hela landet. Det har också öppnat nya apotek där det aldrig tidigare funnits apotek – Älmsta och Insjön (men även till exempel apotekslösa förorter som Rågsved och Aspudden i Stockholm).
- Apotekstätheten har gått från 1 apotek på 10 000 invånare (näst sämst i Europa efter Danmark) till cirka 7 400 invånare/apotek (snittet i Europa ligger på 4 000)
- Idag finns 28 olika apoteksaktörer – stora och mindre kedjor, enskilda entreprenörer, småföretagargrupperingar, privata och statliga ägare.
- Sveriges Apoteksförening bedömer att cirka 1 000 nya jobb har skapats på den omreglerade marknaden. I och med att det tillkommit fler aktörer har också arbetsmarknaden inom apoteksbranschen blivit mer diversifierad och personal har nu möjlighet att välja bland flera arbetsgivare.

För mer information kontakta:
Henrik G Ehrenberg, 070-770 11 40
henrik.ehrenberg@sverigesapoteksforening.se

Sveriges Apoteksförening är branschorganisationen för apoteksaktörer och har idag 10 medlemmar och omfattar nära 100 procent av landets drygt 1270 apotek.
Sveriges Apoteksförening företräder apotek i Sverige och deras ägare och arbetar för att skapa goda förutsättningar för apoteksverksamhet på den svenska marknaden. Apoteksbranschen är en del av den svenska hälso- och sjukvården och ansvarar för en trygg och säker läkemedelsförsörjning i hela landet. I vår bransch arbetar människor med stor kunskap om läkemedel, läkemedelshantering, läkemedelsanvändning och hälsofrågor.

Sveriges Apoteksförening välkomnar ny chefsekonom

4 mars 2013

Idag kan Sveriges Apoteksförening välkomna Johan Davidson som chefsekonom i föreningen. Tjänsten är nyinrättad och ska stärka föreningens arbete med marknadsrelaterade frågor.

- Det är oerhört glädjande att föreningen tar ytterligare ett steg i sin utveckling och att vi kan göra det med en fantastiskt lyckad rekrytering, säger Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteksförening.

Johan Davidson är ekonom och kommer närmast från en tjänst på Statsrådsberedningens samordning i Regeringskansliet, där han varit förhandlare i budget- och ekonomiska frågor. Han har tidigare varit ekonomiskpolitiskt sakkunnig och jobbat på Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.

- Johan är mycket skarp i analysen och hans bakgrund är perfekt för oss då apoteksbranschen är en konkurrensutsatt marknad med stenhård konkurrens – samtidigt som mycket av våra ekonomiska villkor bestäms av politik och myndigheter. Föreningens mål är att stärka vårt arbete med att analysera och beskriva villkoren för branschens ekonomi. Under det senaste året har det blivit allt mer tydligt att apoteken är under hård ekonomisk press med en handelsmarginal som är långt ifrån tillräcklig för att kunna utveckla läkemedelsrådgivningen och möjliggöra en mångfald av aktörer, säger Johan Wallér.

För mer information kontakta:
Henrik G Ehrenberg, 070-770 11 40
henrik.ehrenberg@sverigesapoteksforening.se

Apotek underutnyttjad resurs i vårdkedjan

27 februari 2013

Distriktsläkarföreningen skriver i ett inlägg i Dagens Samhälle om den Vitbok för framtidens apotek som Sveriges Apoteksförening presenterat. Ett i stora drag kritiskt inlägg, som präglas av en skeptisk syn på vad apotek och farmaci ytterligare kan bidra med i vårdkedjan. Det är synd.

Svensk vård gynnas inte av intressegrupper, vars ryggmärgsreaktion på alla goda idéer är att vara skeptiska till allt som innebär att ansvar och uppgifter inte längre exklusivt tillhör den egna gruppen. Om vi ska klara de utmaningar som vården står inför, med bristande tillgänglighet, stora pensionsavgångar och förändrade vårdmönster, är det mer naturligt att ha patienten och dess behov i centrum, snarare än specifika gruppers intressen.

Apoteken i Sverige är en underutnyttjad resurs i vårdkedjan. Distriktsläkarföreningen gör misstaget att avgränsa apotekens samhällsuppgift till en distribunal för läkemedel. Det är ett slöseri med resurser och kunskap. Inte minst kan det få negativa konsekvenser för patienterna och läkemedelsanvändningen.

Apotekens uppgift är så mycket mer än att hämta ett läkemedel på en hylla och ta betalt för det. Farmaceuterna ska säkerställa att förskrivarna har skrivit ut rätt läkemedel i rätt dos. Vi ställer frågor om hur patienten använder sitt läkemedel och hjälper dem att göra rätt. Farmaceuterna har stor kunskap kring hur läkemedel interagerar med varandra och när det är olämpligt med en viss kombination. De kan varna när läkemedel som inte passar för en viss åldersgrupp likväl förskrivits till en patient, vilket exempelvis händer för gruppen äldre patienter.

När det kommer till god läkemedelsanvändning spelar därför apotekens spetskompetens en stor roll, som skulle kunna öka. All personal i vårdkedjan kan inte ha samma kunskap om precis allt. Då gäller det att utnyttja kompetensen på rätt sätt, för patienternas bästa.

Det är lätt att kritisera apotek för att de erbjuder självtester och hälsokontroller. En sådan kritik träffar dock inte det faktum att medborgarna tycker att det är allt för svårt att komma i kontakt med vården. Samma medborgare blir också allt mer medvetna om sin hälsa och vill ha mer av fakta och möjligheter att ta eget ansvar, vilket måste ses som en positiv utveckling. Det går naturligtvis att hoppas på att primärvården ska få mer resurser och att personalen ska bli fler. Men så länge inte alla alltid och omedelbart kan komma i kontakt med primärvården för att få hjälp med ett test och få rådgivning om enklare åkommor, bör vårdgivarna välkomna att trycket på primärvården minskar när människor istället kan söka hjälp hos de betydligt mer lättillgängliga apoteken.

Alla apotek har som ambition att ha rätt läkemedel i lager när patienten kommer för att hämta det. Det ligger i den konkurrensutsatta marknadens natur. Det finns dock inte något apotek i hela landet som kan ha alla produkter inom förmånen ständigt på lager. Det skulle leda till extremt stora samhällsförluster i form av kassering av läkemedel som aldrig efterfrågats, eftersom de är sällsynta och inte förskrivs särskilt ofta. Det tror vi att även Distriktsläkarföreningen förstår och håller med om. Idag finns ett förskrivet läkemedel inne i drygt 90 procent av fallen när en kund kommer för att hämta det på ett apotek. Det är ungefär på samma nivå som det varit under årtionden.

Det gäller för oss alla att ha ett medborgarperspektiv när vi tittar på vad som händer i vårdkedjan. Distriktsläkarföreningen håller med apoteksbranschen om att systemet med att byta läkemedel till den kopia som för tillfället är billigast har stora negativa konsekvenser för patienterna och läkemedelsanvändningen. En generisk förskrivning, som artikelförfattarna förespråkar löser dock långtifrån hela problematiken

Läkemedelsprodukterna som byts ut kommer fortsatt ha olika namn, förpackningar, färg och form. Patienternas frågor kommer i ögonblicket de ska använda sitt läkemedel inte bli färre och risken för felmedicinering kommer fortsatt vara hög. Dagens statliga system kommer med införd generisk förskrivning inte på något sätt påverkas vad gäller apotekens möjligheter att ha rätt läkemedel på hyllan när kunden kommer för att hämta ut sitt recept. Det är därför som utbytessystemet måste ses över genom hela kedjan, inte bara vid förskrivningstillfället.

Vi är ändå relativt säkra på att Distriktsläkarföreningens medlemmar kan vittna om hur apotekens farmaceuter ofta har kontakt med förskrivarna för att diskutera lämpligheten i vissa förskrivningar, rätta doser eller diskutera alternativa läkemedelsprodukter. Det är ett samarbete mellan förskrivare och apotekens farmaceuter som är nödvändigt och bra för patienten och vårdens resultat. Som företrädare för apoteken vill vi se samarbetet växa.

Det gäller läkemedelsrådgivning och läkemedelsgenomgångar. Det gäller också möjligheten att erbjuda hälsosamtal, olika former av tester, stödprogram för att säkerställa god läkemedelsanvändning där man vet att patienter har svårigheter att rätt använda medicinerna, stöd i folkhälsorelaterade frågor som rökavvänjning och viktminskning.

Alla i vårdkedjan kan inte göra allt. Apoteken kan dock göra mer. Det är vår enkla poäng. En poäng som bör diskuteras bredare och oftare än idag bland politiker, tjänstemän, apotek och vårdpersonal. En poäng som förtjänar ett bättre öde än att avfärdas som en partsinlaga.

Johan Wallér
Henrik G Ehrenberg

Sveriges Apoteksförening

Publicerad i Dagens Samhälle

Underskattade konsekvenser för apotek i Wallströms utredning

13 februari 2013

- En omreglerad apoteksmarknad behöver inte fler regleringar. Tvärtom skulle många av de utmaningar som finns lösas och branschens utvecklingspotential frigöras om apoteksaktörerna fick mer ansvar och bättre kontroll över sin verksamhet. Det blir inte minst tydligt när det kommer till utredningens förslag som rör tillgängligheten till läkemedel, exempelvis 24-timmarsregeln och gemensam lagerinformation.

Det säger Johan Wallér, VD för Sveriges Apoteksförening med anledning av att föreningen lämnar sitt remissvar på Sofia Wallströms utredning om läkemedels- och apoteksmarknaden.
Sveriges Apoteksförening menar att utredningen varit allt för fokuserad på vad det offentliga kan göra genom lag och reglering, istället för att överlämna ansvar och uppgifter till apoteksaktörerna.

Föreningen ställer sig i grunden positiv till utredningens föreslagna prismodell på läkemedel. Sänkta priser får dock konsekvenser för apotekens intäkter, vilket föreningen menar att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn till i sina förslag. Utredningen har bedömt att bortfallet av intäkter från handelsmarginalen för apoteken är 40 miljoner om året, medan apoteksbranschen menar att det snarare kan röra sig om så mycket som dryga 300 miljoner.

- Apoteken har ett viktigt samhällsuppdrag och är ofta den första och sista länken i vårdkedjan. Det är därför viktigt att apoteken har utrymme att bidra till god läkemedelsanvändning, hög tillgänglighet till läkemedel och ge en god service till sina kunder. Om intäkterna sjunker måste därför apotekens handelsmarginal ses över och höjas, säger Johan Wallér.

- En av de stora utmaningarna som apoteken möter är det ständiga bytet av läkemedelskopior, som styrs av det statliga generikasystemet. Det påverkar patientsäkerheten och tillgängligheten till läkemedel negativt och försvårar en god logistik. Utredaren lämnar en rad förslag som kommer att underlätta apotekens verksamhet men som inte ger tillräckligt positiva effekter för patienterna. Sveriges Apoteksförening beklagar därför att utredningen inte tittat närmare på apotekens förslag till hur systemet ska kunna förenklas och förbättras ytterligare. Föreningen vill därför att regeringen framöver ser över generikasystemet, säger Johan Wallér.

Föreningens remissvar i sin helhet finns att läsa här; 130212 Remissvar SOU 2012-75

För mer information, kontakta;
Henrik G Ehrenberg
henrik.ehrenberg@sverigesapoteksforening.se
070-770 11 40

Sveriges Apoteksförening är branschorganisationen för apoteksaktörer och har idag 10 medlemmar och omfattar nära 100 procent av landets drygt 1 260 apotek. Apoteksbranschen är en del av den svenska hälso- och sjukvården och ansvarar för en trygg och säker läkemedelsförsörjning i hela landet. I vår bransch arbetar människor med stor kunskap om läkemedel, läkemedelshantering, läkemedelsanvändning och hälsofrågor.

Arkiv