Sverige behöver fler farmaceuter – inte färre

Apoteken kännetecknas av att ha personal med hög kompetens. När du som patient ska börja använda ditt läkemedel är det av avgörande vikt att du vet hur det ska gå till och att du fått rätt läkemedel i rätt dos. Vid tveksamheter kring din totala läkemedelsanvändning är det apotekens personal som kan avgöra när det föreligger risk och kan konsultera både patient och förskrivare för att säkerställa att det blir rätt så att inga onödiga risker tas. I egenvården får du rådgivning kring hälsa och välbefinnande – personalen hjälper dig till ett friskare liv. På apotek arbetar kort och gott experter på läkemedel och egenvård.

För att detta ska fungera måste apoteken kunna anställa rätt personal med rätt utbildning. Redan idag är farmaceut ett bristyrke, det vill säga; det finns för få farmaceuter att anställa jämfört med efterfrågan. Under de kommande åren står apoteken dessutom inför utmaningen att möta stora pensionsavgångar. Under flera år har branschen därför gemensamt arbetat för att få upp söktrycket till de utbildningar som efterfrågas på apotek genom informationskampanjer, samtal med studenter och genom samarbete med arbetsförmedlingen. Ett arbete som börjat ge resultat. För att få ett utökat antal utbildningsplatser har apoteken dessutom under en tid arbetat tillsammans med Malmö högskola för att där få till stånd en ny receptarieutbildning.

I ljuset av det behov som finns är det därför smått chockerande att Karlstad universitet nyligen beslutat att lägga ned sitt receptarieprogram. Universitetet står för en ansenlig del av de utbildningsplatser som finns – har ett bra söktryck med studievilliga studenter och en etablerad utbildning med den lärarstruktur som behövs – men väljer alltså att sluta utbilda receptarier i en situation där arbetslösheten för yrkesgruppen är i det närmaste noll och där apoteken har svårt att hitta personal.

Det finns många exempel på nyetableringar av apotek som drar ut på tiden i försöken att hitta farmaceuter att anställa och apotekskedjorna lägger mycket tid på att pussla med personalens tjänstgöring för att klara vakanser, sjukskrivningar och semestertider.

Det är därutöver inte bara apoteken som är i behov av att anställa farmaceuter. Forskande läkemedelsindustrin behöver en tillströmning av läkemedelsexperter och det blir allt vanligare att farmaceuter arbetar i vårdens kliniska verksamhet.

I grunden är antalet utbildningsplatser – liksom kunskapen och intresset för utbildningarna hos blivande studenter – en fråga om patientsäkerhet, möjligheterna att utveckla vården och säkerställa kompetens i den svenska life sciencesektorn. Vi menar att det måste tas ett nationellt ansvar för att säkra kompetensförsörjningen inom farmacin och vill peka på det orimliga i att ett enskilt universitets beslut får så långtgående negativa konsekvenser.

Universitetet i Karlstad behöver omedelbart ompröva sitt beslut, eller åtminstone se till att andra utbildningsorter kompenserar för bortfallet. Apoteken och patientsäkerheten har inte råd att vänta på att konsekvenserna av nedläggningen blir en realitet. Apoteken önskar därför att staten genom sina utbildningsanordnare och utbildningsdepartementet tillsammans med branschen skyndsamt tar ett samlat grepp för att framöver kunna säkra den farmaceutiska kompetensen i landet.

Johan Wallér, VD
Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg

Sveriges Apoteksförening

Publicerad i Nya Wermlands-Tidningen.