Kategori: Debatt

Debattartikel: Fyra förslag för bättre tillgänglighet till läkemedel

9 januari 2017

Debattartikel av Johan Wallér  i Dagens Samhälle 2017 01 09

Apoteken har ett viktigt samhällsuppdrag genom att tillhandahålla och ge råd om läkemedel. Tillgängligheten på läkemedel är hög i Sverige och har varit så både före och efter omregleringen 2009. Men det finns områden som skulle kunna förbättras ytterligare för att öka tillgängligheten av läkemedel på apotek.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/fyra-foerslag-foer-baettre-tillgaenglighet-till-laekemedel-30650

Egenvård frigör resurser till patienter med störst behov

19 september 2016

Debattartikel på Dagens Samhälle 19 september 2016

Vad kan patienten ta större ansvar för själv? Här finns möjligheter som behöver utredas. Vi har tre exempel som skulle kunna bidra till att utveckla vårdkedjan och frigöra resurser till patienter med störst behov. En utvecklad egenvård gör det möjligt.

Lisa Stern Ödmark Sveriges Apoteksförening och Jonas Vikman LIF
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/egenvard-frigoer-resurser-till-patienter-med-stoerst-behov-27561

Bra när apoteken ställer frågor om receptläkemedel

9 december 2015

Tidningen Dagens Apotek fick nyligen viss uppmärksamhet för en artikel om en apotekskedja som uppmanat sina farmaceuter att fråga receptkunder om de också vill hämta ut också andra läkemedel som kunden fått förskrivet. Det finns anledning att klargöra några grundläggande sakförhållanden, som gäller för hela apotekssektorn och för apotekens roll i vårdkedjan.
I grunden är frågor till kunden om dennes läkemedelsanvändning och behov av eventuella uttag av läkemedel något som omvärlden – förskrivarna, landstingen, politikerna och inte minst patienterna – bör förvänta sig av varje ansvarstagande apotek. Det kan ju vara lätt hänt att glömma att nämna eller hämta ut en medicin, för den som fått flera förskrivna.

En av de många uppgifter som apoteken har är att förbättra följsamheten till en läkemedelsbehandling. Själva förutsättningen för en god följsamhet är att patienten har samtliga sina läkemedel tillgängliga. När ett apotek ser att det är dags för en patient att fylla på sitt medicinskåp, är det naturligt och ofta önskvärt att denne får en påminnelse – patienten är ju redan på apoteket och slipper gå flera gånger. Det leder förstås till en minskad risk för att patienten missar att hämta sitt läkemedel i tid. Det kan också vara så att en patient fått flera läkemedel förskrivna för en viss behandling, som alla behövs för att behandlingen ska bli framgångsrik.

Konstigt nog misstänkliggörs nu den självklara frågan som ställs till patienterna för att säkerställa att patienten har tillgång till samtliga aktuella läkemedel: ”Apotek får kunder att hämta ut mer receptläkemedel”. ”Viktigt att inte driva försäljning av receptbelagt”. ”Patienter hämtar ut läkemedel som de egentligen inte bör ha”.

Det första som ska sägas är förstås att om en patient inte ska ha ett visst läkemedel, ska patienten inte heller ha ett recept. Apoteken har heller inga möjligheter att driva på försäljningen av receptläkemedel, än mindre efterfrågan, eftersom det är förskrivarna som avgör vem som är i behov av en läkemedelsbehandling..

Det kan naturligtvis förekomma felaktiga eller inaktuella recept. Detta är något som kan uppmärksammas av farmaceuten och korrigeras i samtal på ett apotek. Den gemensamma läkemedelslista som troligen kommer introduceras kommer att vara en hjälp på vägen i förskrivarledet, men så länge vi väntar på en sådan är det apoteken som har fullständig information om patientens förskrivning och faktiska uttag av läkemedel – en information som apoteken använder för att ge rådgivning och förbättra läkemedelsanvändningen.

Det andra som ska sägas är att expediering av recept är en strikt reglerad verksamhet. Recept som är avsedda att expedieras mer än en gång har ett tydligt regelverk för vilka tidsintervaller som gäller för att patienten ska kunna göra ett nytt uttag.
Det är för övrigt inte heller orimligt att anta att de flesta patienter själva kan avgöra om de ska acceptera erbjudandet att hämta andra aktuella receptläkemedel.

Apoteken jobbar ständigt med att förbättra sin service till kunderna. E-handeln utvecklas, det finns mobilappar, påminnelsetjänster och abonnemang. Dessa initiativ har lovordats och ses som positiva insatser för att förbättra tillgängligheten till läkemedel. De som är bra på tillgänglighet kan behålla eller få nya kunder. Denna service är ett naturligt inslag i apotekens verksamhet.

Vi ser fram mot en framtid där apoteken används på fler sätt för att förbättra följsamheten till en läkemedelsbehandling. I väntan på att vård och myndigheter ska ta de steg som krävs för nya tjänster på apotek, arbetar apoteken vidare med den viktiga tillgängligheten till de läkemedel som behövs och förskrivits till landets patienter.

Johan Wallér, VD
Robert Svanström, chefsfarmaceut
Sveriges Apoteksförening

Publicerad på Dagens Apotek.

Utveckla egenvården med nya receptfria läkemedel

4 november 2015

Paracetamol i tablettform plockas nu bort från dagligvaruhandeln. Framöver ska den som vill köpa smärt- och feberstillande läkemedel som till exempel Alvedon, Panodil och Pamol i tablettform vända sig till ett apotek, där utbildade farmaceuter kan ge rådgivning om hur läkemedlet ska användas. Ett välkänt, funktionellt men potent läkemedel kan alltså fortsätta hjälpa människor till bättre hälsa, men med apotekspersonalens kompetens som ett stöd för att förebygga en potentiellt skadlig användning.

Ibland går utvecklingen åt andra hållet. För en liten tid sedan beslutade Läkemedelsverket att det kända läkemedlet Losec i svagare styrkor och mindre mängd flyttas från listan med läkemedel som endast får säljas på apotek, till listan över läkemedel som även får säljas i dagligvaruhandeln. Detta beslut följdes av kritik mot att läkemedlet kan användas fel om man inte får rådgivning i samband med att kunden köper det.

Vad som avgör att ett läkemedel som du som medborgare själv förväntas kunna hantera kan alltså vara föränderligt över tid, i takt med att ny kunskap förvärvas.
Tyvärr är även gränsen mellan receptbelagda och receptfria läkemedel i Sverige onödigt skarp. Människors vilja och intresse av att vårda sig själva och apotekens välutbildade personal är en kombination som inte är tillräckligt utnyttjad. Det är hög tid att Sverige följer efter länder som Kanada, Australien och Nya Zeeland, som med hjälp av apotekens farmaceuter öppnar nya möjligheter för vad du som enskild person förväntas och tillåts klara av i form av egenvård.

Vi menar att ett särskilt sortiment av receptfria läkemedel, som endast får säljas i kombination med rådgivning från apotekens personal, skulle ge enskilda människor större möjligheter att vårda sig själva – samtidigt som resurser kan frigöras i sjukvården och till att finansiera introduktionen av nya och dyrare läkemedel.

Apotekens egenvårdssortiment och rådgivning har över årtionden utvecklats och bidrar redan idag till en avsevärd avlastning för primärvården. Människor har exempelvis lärt sig att vissa symptom kan lindras med hjälp av receptfria läkemedel och att vissa hudbesvär kan avhjälpas med apotekens egenvårdsprodukter. Redan idag får människor kvalificerad rådgivning på apotek, där de antingen får hjälp direkt eller om det behövs rådet att söka hjälp i primärvården.

Potentialen i att vidga egenvården är dock fortsatt mycket stor. Det finns en rad symptom som människor själva vet eller anar orsaken till och som de med rätt vägledning kan hantera, utan att gå vägen via primärvårdens läkare. Vi tror att dagens skarpa linje mellan receptfria och receptbelagda läkemedel utgör en onödig begränsning för människor att ta ett större eget ansvar – förutsatt att de får rätt hjälp och vägledning.

Exakt vilka läkemedel och i vilken styrka och beredningsform som skulle kunna ingå i ett nytt receptfritt farmaceutsortiment måste naturligtvis utredas noga och beslutas av Läkemedelsverket. Vi tror dock att ett sådant sortiment skulle kunna omfatta exempelvis läkemedel för ögoninfektion och efter noggrann prövning eventuellt också potensläkemedel som Viagra. Ett nytt farmaceutsortiment skulle också kunna öppna för vissa typer av kombinationsläkemedel, produkter som innehåller flera aktiva substanser, som idag av försiktighetsskäl har svårt att få marknadsföringstillstånd i Sverige – men som är vanliga i andra länder. Personer som idag söker rådgivning för att få smärtlindring, skulle med en farmaceutisk rådgivning kunna få tillgång till högre styrkor av läkemedel som idag är tillåtet att sälja receptfritt. I de länder som har ett särskilt farmaceutsortiment är det exempelvis också möjligt att receptfritt köpa smärtstillande läkemedel med luftrörsvidgande substans.

Denna typ av farmaceutsortiment finns som nämnts redan i länder som Nya Zeeland, Kanada och Australien, och Norge utreder just nu möjligheten till införande. Inom EU-samarbetet lyfts apotekens möjligheter att avlasta primärvården fram, där apotekens tillgänglighet, kompetens, öppettider och kostnadseffektivitet är positiva drivkrafter, samtidigt som problem med brist på allmänläkare och onödiga läkarbesök måste hanteras.

Ett nytt läkemedelssortiment som möjliggör en utökad egenvård måste naturligtvis följa vissa principer. Att åkomman är möjlig att självdiagnostisera, att symptomen/åkomman är begränsad, att mätvärden från laboratorietester inte är nödvändiga att inhämta och att läkemedlet är väldokumenterat och vid normalanvändning inte leder till missbruk, för att ta några exempel. Forskning i de länder som har ett farmaceutsortiment indikerar att det blir enklare att klassificera om läkemedel från receptbelagt till receptfritt när det finns denna mellankategori, där försäljningen sker i samband med aktiv rådgivning.

Ett nytt receptfritt farmaceutsortiment är ett exempel på hur en utökad egenvård på ett förhållandevis enkelt sätt kan främjas och därmed samtidigt bidra till högre effektivitet i vårdkedjan och bättre hälsa för den enskilde personen.
Vi är övertygade om att trenden med en utvecklad egenvård av nödvändighet måste nå även Sverige. Vi ligger långt efter omvärlden i att bättre integrera apoteken i vårdkedjan. Ett ansvarsfullt sätt att effektivisera en ansträngd hälso- och sjukvård är att använda landets redan befintliga läkemedelsexperter på apotek, för att tillsammans med enskilda patienter och andra delar och vårdprofessionen få ut mer hälsa för samma eller lägre kostnad.

Johan Wallér, VD
Robert Svanström, chefsfarmaceut
Henrik Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening

Publicerad i förkortad version på SVT Opinion.

Apotek kan bidra till ökad jämlikhet i vården

17 augusti 2015

Var tionde patient på en medicinsk klinik har hamnat där på grund av olämplig eller felaktig läkemedelsanvändning. En omfattande läkemedelsanvändning är förstås för många människor en nödvändighet som förbättrar livskvalitén och förlänger livet. Men det innebär också en ökad risk för att exempelvis hamna på akuten eller råka ut för en fallskada. Vi vet att många människor har frågor kring sin läkemedelsanvändning, särskilt den som står på många läkemedel samtidigt – vilket blir vanligare ju äldre man blir.

Det pågår ett arbete i hela vårdkedjan för att få till en så effektiv läkemedelsanvändning som möjligt, från den forskande läkemedelsindustrin, sjukvården till apoteksledet. Det lidande som felaktig och olämplig läkemedelsanvändning leder till för många patienter, liksom de uppemot 20 miljarder som detta kostar samhället varje år, borde dock leda till större eftertanke. Det är inte utan att man också kan misstänka att det uppstår en omfattande ojämlikhet mellan den patient som är påläst och engagerad – och den patient som inte kan eller orkar ta till sig den kunskap som finns.

För att öka hälsan, bidra till en bättre vård och öka jämlikheten måste man hitta nya och innovativa sätt att minska felaktig läkemedelsanvändning. Apotekens farmaceuter är de som sist träffar en patient, innan denne är hänvisad till att själv hantera sina läkemedel. Redan idag görs tusentals kontroller av riskfyllda interaktioner mellan de läkemedel kunden står på eller om det exempelvis förskrivits läkemedel till äldre som är olämpliga efter en viss ålder. Apotekens personal korrigerar varje år 850 000 felaktiga recept.

Frågan hur apotekspersonalens kompetens på bästa sätt ska tas tillvara för att förbättra läkemedelsanvändningen har dock förvandlats till vårdpolitikens blinda fläck – oavsett partifärg.

Nyligen meddelade sjukvårdsminister Gabriel Wikström att han tänker tillsätta en utredning för att ännu en gång se över apoteksmarknaden. För apoteken är det viktigt att historiska skiljaktigheter i synen på apoteken inte präglar den nuvarande regeringens hållning till en viktig del av vårdkedjan. De senaste årens utveckling har inneburit positiva förändringar så som fler apotek, bättre öppettider, en utveckling av tjänster och en mängd nya möjligheter till e-handel. En ny apoteksutredning måste få utgå från de behov som landets apotekskunder har och ha mandat att ompröva en del av den omfattande reglering som apoteken lever med – och som ibland hindrar oss från att bidra än mer till bättre läkemedelsanvändning, öka tillgängligheten till läkemedel och utveckla nya tjänster.

Den reglering som idag finns bestämmer allt från hur distributionen till apoteken fungerar, hur stor ersättning apoteken får för hanteringen av receptläkemedel och vilken rådgivning som kan ges inom ramen för vårt nuvarande uppdrag. Vi vet att det finns potential att öka jämlikheten i vården, förbättra läkemedelsanvändningen och säkra tillgängligheten till läkemedel. Den nya apoteksutredningen måste därför få i uppdrag att förutsättningslöst se över och komma med förslag om hur apotekens höga tillgänglighet och kompetens ska kunna användas bättre.

Johan Wallér, VD
Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening

Debattartikel publicerad i bland annat i Länstidningen Södertälje och VLT.